beanelliesmamma.blogg.se

2022-12-01
00:00:05

Dödsångest
Jaa, man brukar få dödsångest när man få känner en knöl här eller där, eller vid dåliga besked från läkarna. 

Igår kväll upptäckte jag en stor jäkla knöl under revbenen o då slog ångesten igång deluxe!

Imorse kl 5 så kunde jag inte längre ligga kvar i sängen pga av all värk från den där knölen..
Upp ur sängen o raka vägen in i duschen,
Där blir jag sittandes i ca 1timma med tårar som bara rinner.. 

Sen ut o gå raka vägen till medicin skåpet o plockar fram Citodon ..
Vaggar fram som om det vore förlossningsvärkar. 

Gubben åker till jobbet efter att han gjort en kopp te till mig.. 

Sitter på balkongen, gungar fram o tillbaka på pallen o önskar att skiten snart släpper. 
Klockan är 6:30 o det är dags för o väcka dom små liven som sover så gott.. 

Strax därefter så ringer min mor, vårat vanliga morgon samtal men sa dock att jag måste ringa till vårdcentralen kl 7 så att jag kan få en telefon tid o eventuellt en tid till dom idag då värken är hemsk o vägrar släppa..

Sagt o gjort, kl 7 ringde jag. Men fick en telefon tid klockan 8:30 först o jag kände nee, jag fixar inte o vänta så länge..

Ringde upp min mor o sa att jag ringer nog 1177 istället o ser vad dom säger om allt.

Bra val! Dom ville ha in på akuten omgående då det kan vara gallan som inflammerad.
En ambulans kunde dom boka åt mig men jag sa ifrån då jag måste få iväg barnen till skolan, hitta en hundvakt sådär 7:30 på morgonen.

Skriver till nästan alla men dom sover, jobbar eller är sjuka själva.. helvete!

Kl 8 så skriver C att hon skickar upp sin 16åriga son o hans flickvän på en gång o sjukar honom från skolan (så himla snällt) 
Han o flickvännen kommer springandes upp från våningen under o jag kan nu gå till akuten, ca 1timma bort..

Går där i regnet, framåt lutad som en gamling på 88år. Tre cigarretter hinner jag röka under promenaden, varje jävla steg gör så sjukt ont o jag vill helst bara ge upp o lägga mig på marken o tycka synd om mig själv..

Men nee, jag måste hinna hem innan barnen slutar skolan så bit ihop nu o fortsätt gå din jävla gnällspik tänker jag!

Väl framme på akuten så går det undan, sköterskan kom snabbt till väntrummet för o hämta mig, längst vägen till rummet så kommer läkaren oxå. Prover o smärtlindring beställs innan jag ens är framme i rummet..


Läkaren kommer med in med en ultraljuds maskin o kör den över gallan o springer ut ..
In kommer två nya läkare som känner o klämmer, ställer tusen frågor o där kommer misstankarna: bukspottkörteln, gallan o levern är nog till 100% inflammerad o en ny undersökning med en spec röntgen läkare beställs..

Klockan är nu 11 o jag börjar få mer panik kommer jag ens komma hem idag, men barnen, hundarna .. f*ck 

Nu börjar bli trött men värken håller mig vaken, ha nu pratat med min mor sisådär 1000 gånger (tack!) 

Men nu är de dags för den nya undersökningen, nästa dödsångest..

Spec läkaren hittar en gallsten, MEN den sitter fast på ett ställe där det ska vara fysikt omöjligt o den är alldeles för stor oxå för o ens kunna klämma sig dit.. 1,5 cm i diametern på ett ställe som är smalare än ett jäkla sugrör! 

Han springer iväg för o prata med en spec läkare.. han kommer tillbaka efter en stund o förklarar såhär: 

Det är en vanlig gallsten som du ha MEN den ska inte kunna ta sig dit där sitter. Om den vandrar vidare så är oddsen ganska dåliga för dig då den kommer täppa till en massa väsentliga organ o gångar. 
Jag skriver till din läkare så gå du tillbaka till din avdelning på akuten. Va rädd om dig

Åh tack för den! 

Jag gick tillbaka, hittade läkaren o jag säger: 
Du, nu går jag ut o röker! Nu ha ni plågat mig länge ..
Han bara nickar o ser ganska chockad ut 

Ringer till min gubbe o berätta allt, ringer sen min mor o berätta allt för henne oxå samtidigt som jag försöker njuta av min cigg..

Går in till avdelningen igen, men nu är min säng upptagen så jag hittar en stol o där sätter jag mig mitt framför läkarnas rum..

Hinner bara sätta mig o så ringer dom från minstingen skola, helvete! Klockan är 15 o hon ha slutat.. svarar o undrar om det ha hänt något så dom ringer, frökens hör allt ljud runt omkring o stänger av mig från högtalaren o frågar försiktigt om något ha hänt. 
Hon blev stum ett tag innan hon fick fram ett ska vi berätta för minstingen?

Nej o nej, gör inte de säger jag! Hon är lycklig o glad o ska träna inför Lucia tåget
(därav samtalet från början)
Min man tar de med henne sen när dom alla är hemma så låt henne slippa oron just nu..
Sagt o gjort o så blev de o vi sa hejdå

Nu kommer läkaren o förklara allt o allt jag hör:
Mer värk, feber kom in fort du kan dö 
Vi ha ingen resurs just nu på plats så du en tid för operation inom 4-6 veckor dock i en annan stad.  
Kirurgen kommer oxå o säger det samma.

Dom plockar bort infarten o ger mig stränga order om att komma tillbaka om det gör mer ont, feber eller om jag blir gul för då ha stenen flyttat på sig o täpper för allt de där som den inte får! 

Ringer min mor o berätta allt, hon ringer sen upp till läkaren o frågar typ hur dom tänker o tycker att planen är katastrof. Planen ändras om till inom 2veckor ska jag opereras här i stan..

Jag hinner ringa min gubbe o säga att jag klar o få gå hem på dessa villkor..
Hämtar ut medicinen o inväntar gubben som ha stressat mellan jobb hit o dit för o kunna sluta tidigare, men klockan är nu snart 16:00.. 

Barnen är hemma när vi kommer hem, C son frågar hur allt ha gått o berättar att hundarna ha skött sig. Vi tackar så jättemycket för all hjälp! 

Men nu orkar jag knappt hålla ögonen öppna längre så nu lägger jag ifrån mobilen o ska försöka sova o hoppas att kroppen vill det med utan den där hemska äckliga värken! 

Men jaa, en skaplig dödsångest .. 
natti