2014-08-31
22:51:25
Söndag del 2
Den fina söndagen tog sig en tvär vändning.
Om man inte kan acceptera ens människas brister vad gör då människan kvar hos denns sida?
Efter snart 4år under samma tak så kan man inte längre acceptera?
4år, 4 barn, allt för tomma ord?
Tönt, omogen, barnslig, dum i huvudet, trög .. Är det såna ord man säger när man älskar en människa?
Säger man så när vill leva tsm en människa?
Eller är de så man skjuter bort en människa?
Tillslut så kommer dom elaka orden och slita sönder allt
Tillslut så kommer människan och börja tro på dom hårda orden och lägger all skuld på sig själv
Tillslut så kommer människan inte våga tro på sig själv och sin inrestyrka
Den människan kommer tillslut bli ett tomt skal
Ett tomt skal
Men jag vet att aldrig kommer bli ett tom skal!
Jag vet att såna ord inte biter
Jag vet och vågar tro på mig själv
Jag ha vart långt nere på botten förut och dit ska jag aldrig mer
Jag vet när det är dax
Jag vet när saker och ting inte stämmer
Jag är inte dum och tittar bort
Jag ser, jag ser problemen
Jag är inte rädd för att ta upp felen
Men jag är rädd för att bli avbruten
Tappa mina ord, göra mig missförstådd
Efter stormen så kommer lugnet, men jag behöver lugnet när stormen blir för stor eller påfrestade
Jag behöver lugnet för att slappa allt och kunna få tänka på vad som hände och hur jag ska kunna förmedla mig så att orden inte kommer ut fel
Jag är precis som alla andra
Jag blir arg, höjer rösten när man känner sig kränkt eller intryckt/fast
Jag behöver andrum
Ge mig tid och få andas
Ge mig tid och få gråta i ensamhet
Ge mig tid!
Jag kan inte leverara alla mina tankar, ord, tycken, sorg, glädje, ilska på en sekund
Jag behöver tid ..
Kommentera inlägget här:
