beanelliesmamma.blogg.se

Ett vanligt samtals ämne för små flickor som är påväg till tonåren. 

Ni minns nog själva hur man tänkte och jämnförde sig själv med dom andra tjejerna i klassen osv. 

Och under samtalet så slog de mig! 

När mina töser kommer upp i den åldern, ska dra de gamla vanliga om att alla är olika eller ska jag berätta att de faktiskt finns missbildningar? 

Jag själv lever med de och håller på gå den långa jobbiga vägen för att få hjälp.

Jag vet hur de känns och inte passa in i den "normala" tutt världen. 

Hur man många gånger önskade att man fick känna sig "normal" 

Och värst var de i tonåren, alla elak pikar: 

Ha ha du behöver ju inte ens någon bh! 

Är du verkligen en tjej?!

Stoppar du strumpor i bh för att känna dig normal?

Ingen kille kommer någonsin vilja ha dig, killar vill ha tuttar ha ha

Jaa de kanske inte låter så farligt nu men i tonåren när hela ens kropp håller på förändra sig så sätter de sig i hjärnan.

Än idag så ha jag väldigt stora problem och kunna knäppa upp bh, till och med för mig själv. 

Jag vill inte dom. Dom är avvikande och 

jag kan inte acceptera de. 

Ett par bröst ska ju vara de naturligaste som finns och all dess former/storlekar. 

Men tyvärr så är de inte, de finns "normal" gränser och dom ska man helst passa in i. 

Visst ha jag öppnat upp min till dom närmsta och berättat om min missbildning men jag skulle iaf aldrig kunna knäppa upp bh framför dom och visa dom hur mina bröst faktiskt ser ut. 

De finns spärrar och dom spärrarna kommer nog stanna kvar oxå. 

Men samtidigt så vill jag berätta för alla tjejer/kvinnor som killar/män att de finns avvikande bröst och de ska man kunna prata om lika mkt som man kan prata om de "normal" 

Jag vill ju att mina töser ska veta att allt är inte "normalt" och att dom aldrig ska skämmas/må dåligt eller trycka ner sig själva för att man kanske inte följer den "normala" graden eller vad man ska kalla den. 

Jag tror tex att min mor hade talat om för mig om den hör missbildningen om hon själv hade vetat om att de ens fanns. 

Men de är ju som sagt ingen pratar om.

Jag själv hade aldrig hört de innan jag tog kontakt med spec. Kirurg läkaren. 

De verkar vara så ner hyssat. 

Ibland undrar jag hur många tjejer/kvinnor som ha de och inte heller vet om att de faktiskt ha ett namn.

Tubulära bröst, finns i olika grader men alla brösten har en avvikande form, storlek, funktion. 

Jag hade mer än gärna fått höra att de faktiskt finns när jag va tonåring/påväg till tonåring. 

Hur hade du gjort? 

Hade du berättat för din/dina töser eller hade väntat för att se om hon ha fått de samma?